Rörhinna (Ulva intestinalis) är en ettårig grönalg som växer på grunt vatten, eftersom den vill ha mycket ljus. Den innehåller fibrer, kolhydrater och protein samt är rik på mineraler och vitaminer. I vår del av Östersjön är rörhinna den alg som är mest lämpad för odling, då den är väl anpassad till den lägre salthalten här. Växtperioden är cirka sex månader, från vår till höst.
Kivik Tång bildades 2022 med idén att utforma arbetssätt och redskap för småskalig lokal odling av ätliga alger i havet.
Vi har sedan starten lyckats hyfsat väl med att få delar av algen rörhinna att växa till i odlingsramar, så kallad vegetativ tillväxt.
Under säsongen 2026 vill föreningen testa naturlig förökning med sporer eller gameter på lina för vidare odling i havet.
Sporer kan själv bilda en ny alg, gameter behöver smälta ihop med annan gamet för att uppnå samma resultat. Inget vi algodlare kan påverka.
På Marint centrum i Simrishamn har Projekt Tångkusten visat hur vi steg för steg kan åstadkomma denna reproduktion.
Föreningen har i januari inlett försök med fortplantning på ett eget labb i Kivik. Målet är att i april kunna sjösätta preparerade linor.
Första uppgiften är att få till en labbgeneration av rörhinna plockad direkt ur havet under sensommaren 2025.
Det insamlade kan innehålla annat än bara rörhinna som vi inte vill ha med i vårt fortsatta arbete med skapa nya exemplar av algen.
Vi tar en liten bit av algen och klipper i ännu mindre delar. Efter sköljning i en finmaskig sil för vi över dom till en så kallad petriskål.
Där får klippet bada i sterilt havsvatten med lite extra näring. Lampor ovanför med växtljus tänds och släcks i perioder om 12 timmar.
Klippandet och mixtrandet med ljuset stressar rörhinnan att föröka sig som en överlevnadsreaktion. Sedan väntar vi på naturens magi.
"Avkomman" för vi i nästa moment över till ett större kärl med sterilt havsvatten som sätts i rörelse med hjälp av en luftpump.
Där får den utvecklas till färdiga "plantor" av rörhinna och bli vår första labbgeneration att använda i kommande steg.
Återigen ska vi klippa algen i småbitar, räkna med att dom uppträder lika naturligt som tidigare och nu i sällskap med ett stycke lina.
Går allt väl "befruktas" linan och algen börjar växa till på den. Linan lindas sedan runt ett rep innan den placeras i havet mellan bojar.
I havet finns all den näring rörhinnan behöver och det ljus den kräver för att utvecklas till skörd under odlingssäsongen.
Följer vi bara dom steg vi lärt oss på Marint centrum av Projekt Tångkusten och är noggranna ska det gå vägen.
Parallellt med detta arbete kommer Kivik Tång att fortsätta försöken med vegetativ tillväxt som vi hållit på med sedan starten.
”Havets tryffel” är ett sätt att beskriva rörhinnans smak. Bibliotek innehåller recept på hur du kan använda algen i din matlagning. Att till exempel fritera den lyfter upplevelsen. I Arkiv finns Beatrice Perssons kandidatuppsats ”En undersökning av potentiellt odlingsbara makroalger i Hanöbukten, Östersjön” som PDF. Läs och fundera på hur vi kan lära av hennes resultat.
